Just nu på mitt nattduksbord ligger denna bok, och jag läser den för andra gången.
”De oskyldigas tystnad” med Somaly Mam
Första gången jag läste boken var när vi bodde i Thailand och jag regelbundet följde med in i kvinnofängelset varje vecka. Jag hade fått låna boken och blev så otroligt berörd och upprörd, dessutom bodde vi just då inte så långt ifrån där allt detta hade utspelats.
För två veckor sedan gick jag och handlade på Willys och där låg boken i en fyndlåda för pocket … 15kr. Jag fullkomligt kastade mig över den och läser den nu för andra gången. En del har kanske svårt för att läsa sådana här böcker, men jag har bokhyllan full av biografier som handlar om fängelser och hårt utsatta barn… allt för att påminna mig och ge mig drivkraft och fyllas av medlidande för att fortsätta belysa dem som i annat fall kanske är osynliga för omvärlden.
Denna bok berättar om hemska unga livsöden för många tjejer i Kambodja som säljs och tvångsprostitueras och många gånger misshandlas. Flera dör även som följd av sexuella sjukdomar.Somaly Mam som skriver boken berättar själv om sin uppväxt och hur hon kom ur den och nu lever för att frita och ge dessa flickor ett hopp och en framtid, men samtidigt lever under ständigt dödshot från hallickarna.
Ett utdrag ur boken…
”Jag heter Chan Ry. Jag är född i byn Anlong Goman i Koh Thom-distriktet, i Kanalprovinsen. En dag kom en kvinna för att tala med min mor och hon tog mig med sig och sa att hon hade arbete åt mig. Men när jag kom till Phnom Penh blev jag inlåst i ett rum. I huset fanns ett tiotal flickor, khmerer och vietnamesiskor. Det fanns tre eller fyra vakter som tvingade flickorna att ta emot kunder. Jag skulle ligga med tio eller femton män varje dag även om jag var sjuk. Senare såldes jag igen, jag vet inte till vilket pris. Jag blev hopsydd utan bedövning tre gånger. Ibland kom kunderna i grupp. På tredje stället fanns även äldre flickor som var 18-19 år, men också yngre mellen 6-8 år.
När jag kom till första stället var jag bara sju år…
Vi har ju genom Invisiblefriend fått uppmuntra ca 160 liknande flickor i Katmandu, Nepal.
Men jag tillåter tårarna rinna när jag läser vidare om flickorna i boken och önskar och hoppas att vi kan få vara med och uppmuntra fler med en osynliga vän som vi köpt TILL dem, inte att någon köper DEM.
(Detta är en bild från de sexuellt utsatta flickor vi uppmuntrat med en osynlig vän i Katmandu)
Vi har en del dockor kvar som är utdelade i Katmandu men ej är kopplade med en svensk osynlig vän… kanske det är du!?
gå in på hemsidan www.invisiblefriend.se skriv ”Nepal” när du beställer
Om du har svårt att läsa sådana här böcker, gör det i alla fall så kommer du åtminstone se hur bra du har det !
Avslutar med ett citat från Somaly Mam…
